Kullamannen sägs vara en man som levde på Kullahalvön under senare delen av 1800-talet. Det sägs att han hade magiska krafter och kunde sia in i framtiden. Därför kom folk till honom vida ifrån för att få sin framtid belyst. Senare kom Kullamannen att bli en titel för herren som bodde i Kullagården, vilket allt som oftast var samme person som var fyrvaktare på Kullens fyr.

Idag är Kullamannen mest en saga eller en legend. Kvar finns bara historier om förlista skepp som i havets våldsamma stormar slogs mot Kullabergs klippor samt ett löplopp med inslag av det lite mystiska namnet.

Kullamannen trail avgjordes i helgen. Jag deltog själv inte i loppet men jag passade återigen på att gästa Kullahalvön med Erik som sprang den längre varianten. När jag ändå var på plats passade jag på att testa att springa delar av banan under Fredagen, dagen före den riktiga tävlingen, och jag måste medge att det var en riktigt trevlig och kuperad bana. Tyngre än vad jag trodde att den skulle vara och då besökte jag aldrig ens dödens zon. Dödens zon som är känd för att vara riktigt tuff men som i år var borttagen från loppet på grund av häckande fåglar.

När det inte var tävlingsdag så blev det en blandad kompott av aktiviteter, bland annat klippvandring, klättring, allmänt turistande och lite andra aktiviteter. Det vill säga ännu en trevlig helg på den här vackra platsen!

Vi mot Kullens fyr på Kullahalvön

Utsikt från Kullens fyr

Stranden vid Josefinelust