Jag sitter och blickar ut över sjön Tisken. In mot Faluns centrum. Jag ser hoppbackarna uppe vid Lugnet på min högra sida. Jag ser Kristine kyrkans bastanta torn framför mig, på andra sidan den spegelblanka sjön vars vatten skimrar i olika nyanser av rött från ljuset av den nedåtgående solen. Fåglar sjunger runt mig. Några kraxar, andra piper och ytterligare andra ger ifrån sig härliga harmoniska läten. Det är vackert. Det är stilla. Det är Lugnt och härligt.

Det är Fredag. Den första Fredagen på mycket länge som jag inte är på väg någonstans. Den första Fredagen som jag bara kan vara och njuta av den härliga omgivningen. Av nuet.

För de senaste veckorna har varit hektiska men även väldigt roliga. Fast ibland har det nästan känts som om det blivit för mycket. Vissa veckor kändes det som om jag bara kom hem, packade om och sen gav mig av igen. Och även om helgerna har varit härliga så har vardagarna varit desto stressigare. Jag har tvingats jobbat över för att kunna flexa ut tid runt helgerna och de senaste veckorna har det känts som att det ända som jag har haft tid för är att jobba, äta och träna.

Men det har även givit mig många roliga stunder. Jag har varit i Umeå, i Alfta, i Kungsbacka, i Lappeenranta, i Tänndalen, i Idre och nu senast i Grövelsjön. Det har varit underbara helger, men en hektisk vardag, så nu känns det både skönt och behagligt att få koppla av lite. Det känns även som att träningen och formen har tagit stryk under de här veckorna. Jag har inte alls samma känsla i kroppen nu som jag hade under de tidiga vårtävlingarna.

Så nu blir det två lugnare veckor innan det drar igång på allvar igen. Snart väntar O-ringen och sedan blir det bestigning av Sveriges 2000m toppar. Efter det väntar en lugnare höst där jag främst kommer att springa tävlingar på hemmaplan och fokusera på att förbättra tekniken, med det tuffa målet att slå mig in i Stora Tunas förstalag till 25-Manna och om jag lyckas med det göra en riktigt bra sträcka under tävlingen.