Nu har mörkret lagt sig över Gällivare och jag kan pusta ut. Det har känts tungt de senaste dagarna. Jag har gått från noll skidträning till två pass om dagen så det är inte så konstigt att musklerna börjar bli lite slitna.

Temperaturen har fortsatt att ligga runt -30 grader förutom i morse när jag steg upp. Då låg den på -14 grader och träningsnerverna drog igång direkt. Tänk om man skulle få slippa de sträva spåren och bara glida fram på lättåkt snö, men så blev det inte. När det började ljusna och jag gav mig ut i spåret vid kl 9 så var temperaturen nere på -20 grader och när jag kom in igen efter en timmes skidåkning så låg den -25 grader. Där den sedan hållit sig under hela dagen. Men man ska inte klaga. Det har inte varit så mycket folk i spåren och det har inte snöat.

Imorgon är det dags för mig att dra vidare. Hoppas jag i alla fall. Om nu tåget går. De säger att tåget går sålänge det är mer än -30 grader och eftersom det har varit -25 grader idag så verkar det lovande.

Tåget tar mig till Kiruna, sedan är vi fyra som fortsätter ner i bil till Nikkaluokta och vidare på skoter ut till fjällstationen. Så imorgon är jag förhoppningsvis där. Tillbaka ute i vildmarken.