Igår passade jag på att göra en visit på Kullaberg. Ett vackert område som jag inte besökt tidigare. Tanken var från början att vi skulle åka dit och klippklättra men vi brast lite på utrustningen så vi bestämde oss istället för att åka till Snapphanegrytan och klättra där innan vi begav oss ut mot Kullen.

Snapphanegrytan var inte den bästa klippan jag varit på. Det var väldigt snårigt runt omkring och därmed även trångt nedanför klippan. Dessutom var det en klippa som hade varit betydligt enklare om man hade kunnat jamma, en teknik som jag inte riktigt har lärt mig ännu. Dessutom ligger den i naturreservat vilket innebär att man inte får rensa den från mossa och den var ganska mosstäckt och hal på sina ställen. Vi klättrade ändå där i några timmar. Det var ganska svåra leder men det var ändå kul! Så nu var årets klätterpremiär avklarad.

Kullaberg visade helt klart upp sig från sin bästa sida när vi väl kom dit. Inte ett moln på himmelen, relativt vindstilla och en sol som gassade ner mot stenarna och berghällarna. I ett landskap blandat med öppna hedar, spetsiga klippor och virvlande hav. Jag blev lite sugen på att både springa och klättra när jag kom hit. Det kändes som om det fanns en del roliga väggar här som passade lite bättre för mina kunskaper.

Det blev i alla fall lite enkel soloklättring och lite strövande bland bergen. En lång och rolig dag i trevligt sällskap.

Det rosa berget vid Kullaberg

Utsikt ut mot Kullens fyr

Jag ute vid Josefinelust

Idag bär det av mot Eksjö och 10Mila. Jag beräknar starta mellan 03:00 och 04:00, så det blir en lång natt. 🙂