Det här inlägget är del 1 av 4 i serien 2014 Kebnekaise sommar
Något försenad anlände jag idag till Nikkaluokta. Nu när jag ändå var här så tänkte jag att det var dags att upptäcka lite nya områden i de svenska fjällen. Under tiden som jag arbetade på Keb så blev det mest kortare dagsturer runt fjällstationen. Därför kände jag att det var dags att upptäcka andra delar av fjällen häromkring.
Målet för dagen var att ta mig upp till Stuor Reaiddavaggi och Nallostugan men jag kom inte hela vägen fram. När jag kom fram till Vistasstugan var klockan redan mycket så jag valde att checka in där. Att jag inte kom hela vägen beror dels på grund av försenade tåg och dels på grund av att det var mycket tyngre att springa med fullastad väska än vad jag trodde att det skulle vara. Tror den kan väga uppemot sju kilogram, vilket kanske är lite mer än vad som är bekvämt att springa med.
Jag har hört att Vistasvaggi ska vara väldigt fin, men jag såg inte riktigt den skönheten idag. Det fanns några platser som var väldigt fina men till stora delar plöjde bara leden genom björkskogen och då fanns det inte mycket att se. Det var även ganska blött på sina ställen. Att jag dessutom tappade bort leden efter dryga milen, där det var som blötast, gjorde inte saken bättre. Jag tänkte att det är väl bara att springa på, jag borde hitta leden igen. Sagt och gjort. Jag hamnade på diverse myrar, sura videsly fält och klafsig björkskog. Och då gick det inte fort längre. Det tog en tre kvart innan jag hittade tillbaka till stigen och då hade jag inte tillryggalagt många kilometrar.
Vistasvaggi med ingången till Stour Reaiddávággi
Imorgon lämnar jag i alla fall björkskogen bakom mig och om vädret tillåter det hoppas jag på ett besök på Nallos topp.