Det här inlägget är del 2 av 10 i serien 2014 Kebnekaise vinter
Igår startade Abisko ice climbing festival med lite klättring i kanjonen, gemensam middag och lite föreläsningar. Men idag började det på riktigt. Vi gick upp strax innan sju och åt frukost innan vi begav oss av mot den klippan som här kallas kurvan och som ligger utmed riksvägen till Björkliden.
Jag som tidigare knappt har isklättrat någonting hängde på nybörjargruppen och fick en kortare introduktion innan vi gav oss på väggarna. Och det blev riktigt mycket klättring under dagen. Från klockan åtta till tre höll vi på, vilket tärde rejält på krafterna, så på slutet var jag så trött i vänsterarmen att jag knappt orkade slå fast yxan i isen men jag kämpade mig upp ändå och roligt var det definitivt. Det har varit mycket givande och jag känner att jag har bra mycket bättre koll på tekniken nu än vad jag hade under gårdagens inklättring.
Efter klättringen passade jag på att testa skidspåren här i Abisko men till min besvikelse så var de verkligen bedrövliga. Det var lite synd för det hade verkligen varit kul att få till lite klassisk åkning nu när man är i civilisationen. Det kändes riktigt härligt när jag kom ut på de lite finare partierna men ibland hade det varit bättre om jag hade haft skridskor på fötterna. Förhoppningsvis är spåren bättre i Björkliden, för dit tänkte jag bege mig på Söndag eftermiddag om tid ges.
Nu blir det middag och ytterligare en föreläsning.