Det här inlägget är del 5 av 5 i serien 2026 Memurudalen
Tidigt vaknar jag upp på Valdresflya. Här har jag övernattat i bilen. Ett svagt dis vilar över landskapet och solen har inte riktigt orkat sig upp över horisonten. Det är en fin morgon och enligt väderprognosen så väntar ytterligare en varm och solig dag.
Jag äter en snabb frukost innan jag kör ner till Gjendesheim. Väl där så tar jag båten som går till Gjendebu och sedan börjar vandringen upp mot Nestnørdre Knutholstinden.
Nestnørdre Knutholstinden ligger på vänstra sidan av Svartdalen och Svartdalen är den dalen som ligger mellan Gjendebu och Torfinnsbu, söder om Gjendebu. Men för att komma upp i Svartdalen så krävs det en klättring upp från Gjende, då den ligger ca. 400 höjdmeter högre än Gjende.
Klättringen upp till Svartdalen
Från båthamnen så går man först genom Gjendebu och sedan svänger man söderut och rundar Gjend, på vägen till Svartdalen. Därefter börjar klättringen uppåt. På vägen till Svartdalen så träffar jag på en norsk man som också ska upp till Svartdalen, men han ska upp på Store Knutholstinden, vilken ligger lite längre bort än Nestnørdre Knutholstinden. Vi slår följe en bit. Passerar förbi några kor och tar oss in i skogen.
Sedan börjar klättringen. Jag lämnar mannen bakom mig och fortsätter uppåt. Det är bäst att skynda på för jag vill inte missa sista båten tillbaka.
Väl uppe i Svartdalen fortsätter jag fram till passagen där stigen passerar bäcken som forsar genom Svartdalen. Efter att jag har passerat bäcken så börjar klättringen uppåt.
Uppför en grön sluttning
Till en början så tar jag mig uppför en grön sluttning. Det växer gräs här och det känns ganska enkelt att ta sig uppåt. Det är skönt att slippa hoppa på stenar för en gångs skull. Men det känns också som att klättringen går långsamt. Det händer inte så mycket, men när jag vänder mig om så ser jag att dalen avlägsnar sig alltmer och att jag sakta plockar höjdmeter.
Slutligen kommer jag upp till en brantkant, som jag inte kommer uppför. Så jag följer sluttningen högerut, nedanför brantkanten, tills jag kommer fram till en liten uttorkad bäck. Den följer jag uppåt. Här får jag börja använda händerna för att ta mig uppåt och det börjar bli lite mer intressant. Det är också här någonstans som jag först får sin på Nørdre nål.
Uppe på den här kammen så ligger det ett antal nålar eller spetsiga toppar som bara är några tiotal meter höga. Någon är ganska lätt att klättra upp på medan andra bjuder på hyfsade utmaningar och Nørdre nål kräver rep och klätterutrustning när den ska bestigas.
Jag kommer upp i sadeln mellan Nørdre Nål och kammen vidare upp mot Nestnørdres topp. Här stannar jag ett tag och betraktar Nålen. Den ser riktigt spetsig och luftig ut från det här hållet.
Nestnørdre Knutholstinden
Färden vidare upp mot toppen kräver också att man använder händerna för att ta sig fram. Det är lite scrambling uppåt. Jag kommer upp på en kam med en fin svaig sluttning ner mot en glaciär. Det känns lite luftigt men det är lätt att ta sig över den här kammen.
När jag har passerat kammen så ser jag toppen av Nestnørdre Knutholstinden framför mig. Det är bara en enkel vandring över ett stenfält för att ta sig till toppen.
Utsikten härifrån är riktigt trevlig. Följer man kammen söderut så ser man den markanta toppen av Store Knutholstinden som sträcker sig upp mot toppen som en brant pelare. På andra sidan dalen ser man Svartdalspiggarna och Mesmogtinden. När jag vänder mig om kan jag blicka ner mot Gjendes turkosa vatten och i fjärran ser jag Tjønnholstinden. Det är nästan så att jag kan säga att jag har varit på alla 2000m toppar som syns härifrån, men det är inte hela sanningen. Inte ännu.
Midtre Knutholstinden
Jag fortsätter på kammen mot Midre Knutholstinden. Midre ligger mellan Store och Nestnørdre Knutholstinden. Det är som en hyfsat smal kam som går mellan de topparna båda topparna och på den här kammen så ligger en liten topp. Det är inte helt enkelt att ta sig hit. Det kräver viss enklare klättring men om man har tagit sig så här långt så ska det inte innebära några större problem att även ta sig den sista biten till Midtre Knutholstinden. Det är en passage som är lite lurig bara och jag funderar lite på hur den kommer att vara att ta sig nerför sen. Det ska visa sig att det inte är några som helst problem att ta sig ner där.
Själva toppen är fin. Det är en topp med som består av berg och det är den typen av toppar som är mina favoriter. Så jag är nöjd när jag kommer hit och nöjd när jag tar mig härifrån.
Nålarna
Jag inser på vägen ner att jag har lite tid över så jag beger mig bort till nålarna. Jag hade egentligen ingen plan på att klättre dem men det känns kul att åtminstone bestiga en av dem. Problemet är bara att området runtomkring nålarna är ganska knöligt. Det är många stora stenar med stora hål emellan som man måste hoppa fram och tillbaka på. Jag tycker i och för sig att det är kul men det tar lite tid att ta sig fram.
Jag tar mig först upp på en nål som jag först tror är Midtre Nål, men som jag senare inser inte finns med på min karta. Efter det tar jag mig vidare bort till den riktiga Midtre Nål och bestiger den.
Tiden flyger iväg när jag är där och eftersom jag inte är jättesugen på att klättra nålar just nu så bestämmer jag mig för att börja ta mig tillbaka ner till Gjendebu.
Den första biten ner är lite klurig men jag följer bara ungefär samma väg som jag tog upp och tar mig utan några konstigheter ner till Svartdalen igen. Sedan fortsätter jag stigen ner mot Gjendebu.
En glass på Gjendebubeach
Väl i Gjendebu så tycker jag att jag är värd både en glass och en läsk medan jag väntar på båten. Det bör nämnas att även den här dagen bjuder på en högsommarvärme som inte hör till vanligheten här i Jotunheimen. Jag går ner och sätter mig vid det som tydligen har blivit en badstrand. I bukten vid Gjende. Det är inte särskilt djupt här. Jag är lite sugen på att bada men det blir lite jobbigt eftersom jag inte har något ombyte med mig. Så jag sparar badet till senare och njuter där i solen av den trettiogradiga värmen och min läsk, i väntan på båten.
Båten tar mig tillbaka till Gjendesheim och därifrån åker jag till Bessheimen och badar. Idag igen. Sedan börjar färden hemåt, eller snarare hem till Göteborg där jag om bara några dagar ska springa O-ringen. Det ska bli kul! Även om jag just nu känner mig riktigt trött och sliten, så hoppas jag att några dagars vila ska göra mig redo för den fighten.
Sammanfattning av de här dagarna
Under de fyra dagar som jag har varit i trakterna kring Gjende så har jag tagit ytterligare elva primärtoppar i mitt projekt att bestiga alla 2000m toppar i Skanderna. Det har varit några slitsamma men också mycket trevliga dagar här. Framför allt turen över Memurutindena kommer att vara en tur som jag kommer att minnas länge.